
Kulturlöftet tuffar på
Tiden går snabbt när man har roligt och bloggen har inte riktigt hunnits med. Men här kommer en liten uppdatering om vad vi har haft för oss i Kulturlöftet under höstterminen.

Tiden går snabbt när man har roligt och bloggen har inte riktigt hunnits med. Men här kommer en liten uppdatering om vad vi har haft för oss i Kulturlöftet under höstterminen.

För danspedagogerna Linnéa Persson och Madelene Dronkers är det egna skapandet viktigare än att sätta dansstegen helt korrekt och snyggt. De vill att barnen de träffar i klasserna ska inspireras till att röra på sig och våga uttrycka vilka de är och vad de själva tycker.

När jag var sex år gammal såg jag musikalen Les Misérables i London. Det är mitt första starka minne av att beröras av kultur. Man kan tycka att det var aningen vågat av mina föräldrar att ta med mig på en flera timmar lång föreställning spelad på engelska. Men jag minns det inte som annat än mäktigt och spännande. Efteråt köpte vi ett kassettband med låtarna på svenska, som gick på repeat i min gula freestyle. Jag levde mig in i varje sång och fantiserade att jag var en fattig liten flicka i Paris i början av 1800-talet. Jag tror faktiskt jag kan låtarna än i dag.